Eftersom Sverige strävar efter att nå sina klimatmål blir det avgörande att ta itu med utsläpp från boskap och jordbruk. Till skillnad från Danmark, som har varit banbrytande för världens första utsläppsskatt från jordbruket – inklusive gasbildning på boskap – har Sverige ännu inte infört sådana åtgärder. Från 2030 kommer danska bönder att betala en avgift som börjar på 430 kronor (43 USD) per ton metan, vilket eskalerar till 1100 kronor år 2035, efter en bred parlamentarisk överenskommelse.
En liknande skatt i Sverige skulle anpassa jordbrukspolitiken till nationella miljömål. Även om boskapsuppfödningen endast utgör cirka 5 % av Sveriges totala CO2-utsläpp, är det viktigt att minska utsläppen inom alla sektorer för att bekämpa klimatförändringarna. En sådan skatt skulle uppmuntra svenska bönder att ta till sig hållbara metoder och förnya sig med lågutsläppsteknologier. Danmarks erfarenhet visar hur dessa skatter uppmuntrar driftoptimering, fodereffektivitet och alternativ proteinprospektering, vilket minskar de totala utsläppen.
Motståndare kan hävda att inriktning på sektorer med högre utsläpp som transport bör ha företräde. Detta förbiser dock den kumulativa effekten av utsläpp mellan sektorer och konsumenternas växande efterfrågan på hållbarhet. Jordbrukare som motsätter sig anpassning riskerar ekonomiska baksidor.
Att införa koldioxidbeskattning på boskap skulle stärka Sveriges ställning som miljöledare. Förebyggande åtgärder inom jordbruket kan fungera som en global modell och stödja Sveriges utsläppsminskningsmål. I slutändan, för att säkra en hållbar framtid och stärka det globala klimatledarskapet, bör Sverige utöka sina miljöåtaganden till att omfatta en utsläppsskatt i boskap och jordbruk.
Lägg till kommentar
Kommentarer